14 februari 2015, Konstakademien, Stockholm

Program:

Brahms: 4 Ballader op 10
Beethoven: Sonat Ess-dur op 81a ”Les Adieux”
Chopin: Ballad G-moll op 23
Mühlrad: ”Echo of memories” uruppförande
Janacek: Sonat 1. X
Chopin: Ballad f-moll op 52

Om programmet:

Brahms första ballad är baserat på en bloddrypande skotsk ballad, ”Edward”, som Brahms lärde känna i Herders ”Stimmen der Völker”. De andra tre har inga kända litterära förlagor, men följer balladformen med dess stanzas och långsamma berättartempo. De fyra balladerna binds samman genom tonalt släktskap: d-moll, D-dur, h-moll och H-dur.

Sonaten i Ess-dur ”Les Adieux” är ett av få Beethovenverk som kan betecknas som ren programmusik. Under Napoleons attack mot Wien 1809 tvingas Beethovens vän och mentor ärkehertig Rudolf att lämna
staden. Beethoven komponerade då denna sonat som i tre satser beskriver avskedet, frånvaron och återseendet.

Chopin var den förste kompositören att använda den medeltida balladen som musikalisk struktur i sin pianomusik. Hans fyra ballader är alla komponerade i 6/8 eller 6/4 –delstakt och är troligen inspirerade av den polske nationalpoeten Adam Mickiewicz, vars ”Ballader och romanser” utkom 1822.

Jacob Mühlrads ”Echo of memories” har tonsättaren själv beskrivit på följande sätt:
”När man slår an en tangent sätts en förutsägbar process igång med en döende ton – processen går inte att ändra på utan kan endast förlängas, med hjälp av sustainpedalen.
Ebows är en apparat som skickar ut ett magnetiskt fält som sätter strängen i svängning, vilket gör att den lite oväntat är mycket applicerbar för pianot.
Med hjälp av Ebow:en kan jag gå emot pianoljudets ovan nämnda process. Ur det konstanta flödet av ljud dyker det upp ’ekon’. I början, snabba gester med odefinierbar harmonik. Men allt eftersom reduceras både gesternas hastighet och antalet toner och arpeggion bryter sig loss från den stora ljudklossen.”

Leos Janaceks sonat sonat komponerades till minne av Frantisek Pavlik som mördades under en demonstration 1 oktober 1905 till stöd för ett tjeckiskt universitet i Brno. Sonaten hade ursprungligen en tredje sats – en sorgmarsch, som Janacek tog bort innan uruppförandet 1906.

Om Staffan Scheja:

Staffan Scheja började studera piano som åttaåring och gjorde sin debut sex år senare med Herbert Blomstedt och Sveriges Radios Symfoniorkester samt med Jorma Panula och Stockholms Filharmoniker.
Efter studier för Prof. Gunnar Hallahagen vid. Kungl. Musikhögskolan fortsatte han sin utbildning vid Juilliard School of the Performing Arts i New York med Ilona Kabos, Ania Dorfmann samt Guido Agosti.
Efter att ha erhållit högsta priset i Busoni-tävlingen 1975 har Scheja konserterat över hela världen med dirigenter som Sir Simon Rattle , David Zinman, Esa-Pekka Salonen, Sixten Ehrling, Jukka-Pekka Saraste, Okko Kamu.
Han har som kammarmusiker gästat festivaler i bl.a. Newport, Verbier, Bergen, Schleswig-Holstein, Helsingfors, Aix-en Provence, Okinawa.
Scheja är en ofta anlitad jurymedlem i internationella pianisttävlingar såsom Queen Elisabeth/Belgien, Sendai/Japan, Clara Haskil/Schweiz samt Neuhaus/Ryssland.
Två av hans inspelningar har belönats med Grammis och han erhöll en ”Litteris et Artibus” 1995.
Scheja är ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien och verkar nu som professor och prorektor vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Han är grundare och konstnärlig ledare för Gotland Chamber Music
Festival sedan 1986.