Här kan du läsa programkommentarerna för Zlata Choichievas pianoaftnar i Stockholm och Flen.
Lördag 28 januari 2023 kl. 16:00 på Konstakademien
Söndag 29 januari 2023 kl 16:00 i Flen
C. P. E. Bach: Sonat i G-moll Wq.65/17
Carl Philipp Emanuel Bach komponerade sin Sonat i g-moll precis när de nya italienska fortepianona började bli högsta mode även längre norrut i Europa. När instrumentbyggaren Silbermann gav ett fortepiano till Fredrik II av Preussen (Fredrik den store) blev den musikintresserade kungen så förtjust att han genast beställde ytterligare femton stycken!
R. Schumann: Davidsbündlertänze, op. 6
Sommaren 1837 förlovade sig Robert Schumann i hemlighet med Clara Wieck, trots hennes fars hårda motstånd. Mindre än en vecka senare började han komponera Davidsbündlertänze – “Die Davidsbündler” var en fiktiv sammanslutning av levande och döda progressiva konstnärer som Schumann refererat till i sin roll som musikkritiker. Till Clara skrev han: “Jag skrev dem i det mest underbara tillstånd av upprymdhet jag kan påminna mig… hela stycket är en Polterabend” (En “Polterabend” är kvällen före ett bröllop, då man krossar porslin utanför brudens föräldrahem för att bringa brudparet lycka).
När verket först publicerades hade första sidan en framträdande dedikation till Clara, medan Schumanns eget namn hölls hemligt. Istället angavs namnen på hans två kreativa alter egon, Florestan (den oregerligt passionerade) och Eusebius (den drömmande poeten). Vart och ett av de arton styckena är undertecknade med deras initialer F och E, och i några fall båda tillsammans. Det första stycket citerar en av Claras kompositioner, Mazurkan i G-dur ur Soirées Musicales, opus 6 nr 5.
E. Grieg: Albumblad Op.28
– Allegro con moto (1864)
– Allegretto espressivo (1874)
– Vivace (1876)
– Andantino (1878)
Griegs Albumblad opus 28 ger en intressant bild av kompositörens tidiga utveckling, eftersom de skrevs över en period av 14 år. Mer och mer av Griegs personlighet och tonspråk träder fram i varje stycke. Det fjärde och sista skrevs under en av hans vistelser i Hardanger, där han fascinerades av de rika lokala folktraditionerna. Grieg satt och skrev i en gammal skola med utsikt över fjorden där han kunde se kyrkobesökarna ro förbi på söndagarna. ”Plötsligt hörde jag svag musik som kom från några musiker i en båt ute på fjorden. Tonerna harmoniserade på ett underbart vis med mitt stycke, och gav mig inspiration till mellandelen.”
Brahms: Variationer över ett eget tema, Op. 21 nr. 1
Brahms hade ett stort intresse för variationen som kompositionsprincip, och skrev flera betydelsefulla verk i variationsform, på teman av Händel, Haydn, Paganini med flera. Variationerna opus 21 nr 1 är det enda som bygger på ett eget tema, ett vackert och innerligt sådant som presenteras med stort upplagda ackord och rik stämföring. De sex första variationerna fortsätter i en sångbar legatostil, medan variation 7 bryter upp temat i fragment och leder över till en avdelning med variationer i moll och mer upprörda stämningar. Den avslutande elfte variationen återställer lugnet och inleds med en lång drill i basen som kan föra tanken till variationssatserna i Beethovens sena sonater.
Brahms: Scherzo i Ess-moll Op. 4
Ess-durscherzot opus 4 är det tidigaste fullbordade verket av Brahms som vi känner till, komponerat 1851 men publicerat 3 år senare, efter de två monumentala pianosonaterna opus 1 och 2. Allt detta var verk som den 20-årige Brahms visade upp för paret Schumann 1853 i hopp om att de skulle hjälpa honom att nå ut till en större publik. Och så blev det – Robert hälsade honom som en frälsare för den tyska musiken och Clara blev starkt berörd av både musiken och den unge mannens uppenbarelse: ”Det är verkligen rörande att se honom vid pianot, med det intressanta ansiktet som förvandlas när han spelar, och de vackra händerna som med lätthet övervinner de största svårigheter…”
Text: David Wärn
Mer information och biljetter:
Lördag 28 januari 2023 kl. 16:00 på Konstakademien
Söndag 29 januari 2023 kl 16:00 i Flen