“Vingt Regards sur l’enfant Jésus” (Tjugo betraktelser över Jesusbarnet) är en av de mest originella, betydelsefulla och pianistiskt utmanande pianokompositionerna från förra seklet; en magnifik svit med speltid på dryga två timmar. Olivier Messiaen skapar i sina tjugo tablåer en klangligt sammanhängande pianistisk värld, ett sällsynt personligt musikaliskt universum. Verket framförs av Oskar Ekberg med Messiaens prolog till varje stycke reciterade av Etienne Glaser.
Lördag 23 september 2023 kl. 16:00 – Pianoafton med Oskar Ekberg & Etienne Glaser
Konstakademien, Fredsgatan 12, Stockholm
KÖP BILJETT >>
På denna sida kan du lära dig mer om verket i videon och texten nedan. Vi frågade också Oskar ett par frågor:
– Hur brukar reaktioner vara från lyssnare som aldrig hört den här musiken förut?
– Ofta är en förstagångslyssnare förbluffad och förvånad över all klang och att musiken är så originell men ändå inte svårlyssnad. Man glömmer lätt tiden och rummet och är i musiken.
– Hur länge har du arbetat med detta stycke som är så långt, komplicerat och tekniskt avancerat och dessutom spelar du allt utantill?
– Jag upptäcker ju fortfarande nya saker i verket när jag övar på det men från att jag började studera hela verket till att framföra allt på konsert tog det sex år.
Om ”Vingt Regards sur l’Enfant-Jésus”
Vingt Regards sur l’Enfant-Jésus (Tjugo betraktelser över Jesusbarnet) komponerades 1944 och räknas idag som ett av de mest betydelsefulla pianoverken från 1900-talet.
Det är ett verk fyllt av mystik och andliga bilder. En liten inblick i denna fascinerande symbolvärld ges genom Messiaens poetiska textfragment till varje sats. De kontrasterande satserna visar också upp en bred tablå över tonsättarens fyra grundläggande konstnärliga influenser, vilka här kan vara värt att i all korthet presentera.
Den första, och viktigaste, var Messiaens djupa religiösa tro. De flesta av hans kompositioner har ett religiöst tema, och han framhöll ofta denna väsentliga aspekt som en helt avgörande inspiration. Vingt Regards sur l’Enfant-Jésus är inget undantag, och som synes av tonsättarens kommentarer så går denna aspekt betydligt djupare än enbart till satsernas namn.
Den andra var Messiaens intima samband mellan färg och musik. Kopplingen dessa emellan var en följd av hans synestesi, ett tämligen ovanligt neurologiskt tillstånd som tillåter simultana upplevelser för olika sinnecentra i hjärnan. Exempelvis kan vissa synestetiska personer känna smak när de ser olika former, känna lukt när de hör olika ljud, eller liknande kombinationer. För Olivier Messiaen ledde synestesin till kraftiga associationer mellan hörda klanger (ljud) och upplevelser av färg. Messiaen uttryckte ibland t.o.m. att hans musik bestod av färger, vilka tar sig uttryck i klanger, toner eller ackord. Utifrån dessa fullt konkreta sinnesupplevelser skapade Messiaen sin egen omisskännliga komplexa harmonik och personliga tonspråk.
Det tredje var tonsättarens intensiva intresse för rytm. Messiaen använde sig gärna av både antika versmått såväl som indiska, grekiska och andra ”icke-västerländska” rytmiska mönster i musiken. Dessa kombinerade han i olika kontrapunktiska modeller – inte olika Johann Sebastian Bachs – vilket ofta skapade både oanad komplexitet men också en djupt liggande formmässig skönhet.
Slutligen märks också Messiaens djupa fascination för fågelsång. För Messiaen framstod fåglar som vår världs allra främsta musiker, med en direkt och nära kontakt till Gud. Messiaen kom därför att under sitt liv även bli en framstående ornitolog och ägnade väsentlig tid åt att teckna ner fågelsång och använda materialet i sin musik. I ”Vingt Regards…” märks det som tydligast i V.”Sonens betraktelse av Sonen”, där stiliserad fågelsång bryter in mellan de meditativa klangerna, och i den livliga VIII. ”Höjdernas betraktelse” som i princip enbart består av Messiaens tolkning av olika fåglar kulminerande i en enda virvlande fågelorkester.
— Oskar Ekberg
Foton från konserten i Flen, 17 september 2023:
